till startsidan

 

- - - - - - - - - PUBLICERADE DOKUMENT- - - - - - - - -

RAPPORT Nya hjulspår (pdf 6,2 Mb)

Samtliga däckanalyser (pdf)
051102 Ny lista på vinterdäck utan HA-oljor (pdf)
050605 Giftig däckolja förbjuds inom EU! (pdf)
060518 Sommardäck utan HA-oljor (pdf)
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Allmänt om HA-olja i däck
kort historik
urvalskriterier för däcklistor
läs mer

Varje år förbrukas mer än 60 000 ton däck i Sverige och ca 2,1 miljoner ton inom EU. En mycket stor del av däckens slitbanor - 10 000 ton i Sverige - sprids årligen längs våra vägar som små gummipartiklar och hamnar i luften eller i vägdikenena.

Den ojämförligt största hälso/ miljörisken med däcken utgörs av de högaromatiska oljorna (HA-oljorna) som kan ingå upp till 20% i gummiblandningen. Det innebär att det finns cirka 1 liter HA-olja i varje personbilsdäck.

HA-oljorna är ett farligt avfall som uppstår när basoljor renas vid smörjmedelstillverkning. De innehåller bl.a höga halter polycykliska aromatiska föreningar. Oljorna är giftklassade för sin cancerogenicitet. De är även farliga för t.ex vattenlevande organismer p.g.a. att många ingående polyaromater är giftiga, svåra att bryta ner i miljön samt har en förmåga att lagras upp i biologiskt material.

Totalt tillsätter däck- och gummiindustrin varje år 250 000 ton HA-olja i däck som säljs i Europa. En bedömning är att mellan 30-40000 ton HA-olja sprids via däckslitage varav ca 1000 ton i Sverige.

HA-oljan är inte kemiskt bunden i gummit utan har en förmåga att frigöras ur gummit och vandra ut i omgivningen. Studier nyligen utförda vid Zoofysiologiska institutionen vid Göteborgs universitet visar att fisk som exponeras för däckbitar i rinnande vatten aktiverar sitt mycket specifika försvar mot polycykliska aromatiska föreningar.

I en färsk undersökning av Institutet för tillämpad miljöforskning vid Stockholms universitet påvisas hög akut giftighet för vattenlevande organismer i Stockholms vattenområden. En kraftig påverkan har konstaterats för stationär fisk nära Stockholm där giftigheten i huvudsak kan tillskrivas polycykliska aromatiska föreningar. En betydande del av polyaromaterna kan komma från däckslitage.

HA-oljorna utgör inte bara en risk vid däckanvändning. Deras cancerframkallande verkan utgör också en risk i arbetsmiljön då däck tillverkas. HA-oljorna medför också problem vid däckens slutliga omhändertagande. Möjligheten att skapa återvinningsprodukter begränsas och följderna kan bli allvarliga i omgivningen om t.ex stora däckupplag börjar brinna.

Få kemiska produkter har en så riskabel hälso-/ miljöprofil, så stora användningsvolymer och så stor spridning i samhället som HA-oljor i däck. Man får gå till vissa bränslen och tjockoljor i sjöfarten för att hitta något liknande.


upp
   

Kort historik

Problemet med HA-oljor i däck lyftes fram för första gången i Kemikalieinspektionens rapport "Nya hjulspår" (Ahlbom, Duus 1994. KEMI Rapport 6/94). Rapporten fick stor uppmärksamhet inom den internationella däckindustrin.

Vid en "hearing" på Kemikalieinspektionen 1995 hävdade BLIC, gummiindustrins samarbetsorganisation i Europa, att dels var problemet med HA-oljorna mycket mindre än vad som angavs i rapporten, dels var det tekniskt mycket svårt att byta olja och det äventyrade dessutom säkerheten. Inspektionen vidhöll dock att HA-oljorna bör försvinna och BLIC påbörjade ett arbete med att titta på alternativen.

Redan ett halvår efter KemIs rapport presenterats kunde de första regummerarna - med Anderstorps Gummiindustrier (AGI) i täten - visa upp regummerade däck utan HA-olja i slitbanan. Vinterdäcken från AGI fick dessutom mycket goda resultat i tekniska test som utfördes av bl.a motortidskriften Teknikens Värld.

Regummeringsindustrin har därefter genomgått en omfattande förändring och idag är i stort sett samtliga regummerade däck som säljs i Sverige fria från HA-olja i slitbanan. Regummerarna i Sverige håller internationellt hög klass och man är världsledande när det gäller andelen regummeringar av totalt försålda däck. Vissa regummerade sommardäck får idag goda resultat i tekniska test - även när det gäller våtgrepp. Flera däck är dessutom Svanenmärkta.

1997 presenterade Gislaved det första nya vinterdäcket utan HA-olja i slitbanan. Tidskriften Teknikens Värld korade 1998 detta däck till årets testvinnare - "trots" att det inte innehöll HA-olja. Omdömet innebar ett genombrott för vinterdäck utan HA-olja och flertalet stora internationella tillverkare såg sig nödgade att följa förändringen på vinterdäcksidan.

BLIC uttalar samtidigt, å gummiindustrins vägnar, en ambition att försöka byta ut HA-oljorna i däcken då man funnit att det finns tillräcklig tillgång på icke märkningspliktiga oljor till däck i Europa. Man påtalar dock tekniska svårigheter bl.a när det gäller våtgrepp för sommardäcken.

Ett problem när det gällde vinterdäcken och de regummerade däcken var att det inte gick att kontrollera om ett däck innehöll HA-olja eller inte. Som köpare var man hänvisad till tillverkarnas/ försäljarnas uppgifter. Statens Provnings- och Forskningsinstitut (SP) i Borås, med stor kunskap om analys av polyaromater i olja, utvecklade då en provmetod för olja i färdigvulkat gummi.

Hösten 2000 sammanställde projekt Grön Kemi i samarbete med Folksam den första listan i Sverige på vinterdäck utan HA-olja. Stickprovsanalyser på ett stort antal vinterdäck visade att många av de ledande tillverkarna hade däck utan HA-olja på marknaden. Framförallt var merparten av alla nylanseringar HA-oljefria.

Uppdatering av vinterdäckslistan under två år visar nu att den övervägande delen - uppskattningsvis 75% - av vinterdäck på den svenska marknaden är fria från HA-olja i slitbanan. Det gäller även produkter från de stora tillverkarna borta i Japan och Korea. Företrädesvis är det stora däckköpare som använt sig av listorna; Västra Götalandsregionen, Folksam, många kommuner mm.

Vad beträffar lastbilsdäck och bussdäck - som utgör ungefär hälften av den förbrukade däckvolymen i Sverige - är problemet med HA-oljor inte fullt lika stort. Halterna olja i lastbils- och bussdäck är lägre än i personbilsdäck och beroende på något annorlunda gummiblandningar har HA-oljorna varit enklare att ersätta. Här har dock en aktiv påverkan bedrivits sedan flera år av lastbilsbranschen, främst genom Transportörbränsle (TRB). Idag är HA-oljorna ersatta till en betydande del.

När Gislaved väl börjat 1997 med sitt utbytesarbete av HA-olja i vinterdäck dröjde det inte länge innan hela produktionen var omställd så att ingen HA-olja användes i fabriken. Det innebar att även sommardäcken och inte bara slitbanegummit var utan HA-olja. Tyvärr skulle denna framsynthet inte löna sig utan den tyska ägaren Continental beslöt år 2002 att lägga ner den fabrik som kommit längst i världen när det gäller hälso/miljöanpassad däcktillverkning.

I början av 2002 gick emellertid Nokian Tyres i Finland ut och kungjorde att man kommer med ett nytt sommardäck utan HA-olja i slitbanan. Företaget har även ambitionen att ställa om hela sin produktion även om det kan ta lite tid.

Projekt Grön Kemi upprättar nu, återigen i samverkan med Folksam, en lista över sommardäck utan HA-olja i slitbanan. Med stickprovsanalyser konfirmeras regummerade sommardäck, Nokias nya däck samt rester av Gislaveds produktion, vara utan HA-olja i slitbanan.

Denna samlade information med Nokias nysatsning, Gislaveds nedläggning och en sammanställning över HA-oljefria sommardäck leder till stort genomslag i massmedia. Miljöminister Lena Sommerstad blir varse problemet och ger i uppdrag till Kemikalieinspektionen att utreda förutsättningarna för ett svenskt förbud mot användningen av HA-oljor i bildäck. Uppdraget skall redovisas för regeringen senast den 31 mars 2003.

Torsdagen den 9 juni 2005, beslutade EU-parlamentet att förbjuda all användning av den cancerframkallande och giftiga HA-oljan i bildäck. Förbudet gäller från 1 januari 2010 och omfattar alla däck som säljs inom EU.

upp
   

Urvalskriterier för däcklistorna

Ett kriterium för gift- och cancerklassning av en olja är, om halten polycykliska aromatiska föreningar i ett DMSO-extrakt överskrider 3% enligt mätmetoden IP 346/86. Detta enligt EU:s klassificerings- och märkningskriterier (Direktiv 67/548/-EEC med tillägg). Det har emellertid varit svårt att kontrollera om en sådan olja ingår i ett däck eftersom själva mätmetoden inte är tillämpbar på olja i färdigvulkat gummi.

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås har dock utvecklat en metod att bestämma vilken typ av olja som ingår i det färdiga däcket. Kontrollmetoden bygger på extraktion ur gummiprov på ca 3 gram och upparbetning av extraktet enligt metoderna ISO 4645/84 och ISO 1407/92. Analysen utförs sedan enligt IP 391/90. Om halten polycykliska aromater (PCA) i extraktet överstiger 15% bedöms däcket innehålla cancerklassad olja.

För att ett däck skall föras in på listan måste tillverkare/importör ha angivit att däckets slitbana är fritt från giftklassad olja eller att detta framgår av reklambroschyr eller liknande. Däcket måste också klara en stickprovsanalys enligt SPs kontrollmetod.

Listorna omfattar endast personbilsdäck. C-däck är ej medtagna. Endast däck som finns på svenska marknaden accepteras. Listan är ej någon myndighetsföreskrift utan skall ses som en vägvisare till ett mer hälso/miljöanpassat val av personbilsdäck.

upp
   

Läs mer

Ahlbom, J. Duus, U. 1994. Nya hjulspår - en produktstudie av gummidäck. Rapport från Kemikalieinspektionen nr 6/94.

Andersson, J-E. 1998. Först ut att ersätta hälsovådlig och miljösuspekt olja i personbilsdäck. Continental Gislaved Däck AB. Föredrag på IVF, Mölndal

Carlsson, E. Johansson, T. 2002. Vertikal spridning av organiska föroreningar i vägdike. Vatten, Miljö, Transport. Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Examensarbete 2002:2

Cedheim, L. et.al. 2000. Sammanfattande metod för att bestämma den totala halten PCA i extrakt från däck - ett underlag för miljömärkning. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Borås

Edlund, S. 2001. PAH as a POP - possibilities, implications and appropriateness of regulating global emissions of polycyclic aromatic hydrocarbons through the Stockholm Convention on persistant organic pollutants. Thesis for a M Sc. Environmental Management and Policy, Lund University, Sweden.

EU Directive 2005/69/EC of the European Parliament and of the Council of the 16th November 2005.

EU Brite-Euram Thematc Network. 2000. Replacing polyaromatic hydrocarbons. www.rubber-compounding.com

Förlin et al. 2002. Biomarker responses and chemical analysis in fish indicate marked release of PAH from car tyre rubber. Department of Zoology, Göteborg University, Institute of Applied Environmental Research, Stockholm Universtity. Poster Paper Abstract presented at SETAC May 2002,Vienna.

Förlin et al. 2002. Biomarker responses in fish exposed to PAH and other additives released from car rubber tyres. Dept of Zoology, Göteborg University. Institute of Applied Environmental Research, Stockholm University. Poster Paper Abstract presented at XIth meeting of the Society for Free Radical Research, July 2002. Paris.

Holmgren, Anna. 1999. PAH-budget för Stockholm. Institutet för tillämpad miljöforskning, Stockholm Vatten. Rapport Nr 20, maj 1999.

Miljöförvaltningen i Stockholm Stad. 2002. PAH i sediment i Stockholmsområdet - halter och källor. Rapport från SLB-analys nr1:2002

Norin, M. 2001. Urlakning- och flödesprocesser vid mellanlag-ring av asfalt. Geologiska institutionen. Chalmers Tekniska Högskola. Göteborg.

Null,V. 1999. Safe process oils for tires with low environmental impact. Kautschuk Gummi Kunststoffe 52.Jahrgang, Nr 12/99.

Teknikens Värld. 1995. Vi hjälper dig välja bästa vinterdäck. Nr 19, 27 september 1995.

Teknikens Värld. 2001. Däcktest - 10 däck hårdkörda - de här törs du lita på. Nr 7. årgång 54, 29 mars 2001.

Teknikens Värld. 2002. Bästa vinterdäcken - sex dubbade och sex dubbfria i största testet. Nr 22, årgång 55, 22 oktober 2002.

Åkerman et al. 2002. Miljöövervakning i Stockholms kommun. Mälaren och Saltsjön - Biologi. Rapport: provtagningsåren 96/97, 97/98, 98/99. Institutet för tillämpad miljöforskning. Stockholms Universitet.

upp
 
ansvarig utgivare: projekt GRÖN KEMI